French Symbolist Painter, 1849-1906 French painter and lithographer. He is best known for his spiritual interpretations of maternity and family life. Characteristic are his Crucifixion and Maternity (both: Louvre). He also painted some large canvases for the Sorbonne and the Hôtel de Ville, Paris. Among his works are many notable portraits, including those of Verlaine, Daudet, and Edmond de Goncourt.   Related Paintings of Eugene Carriere :. | Lady Leaning her Elbows on a Table | Self portrait | La Tendresse | Portrait of Paul Gauguin | Meditation (mk19) |
Related Artists:
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Georg Anton Rasmussen
1842-1914 paint Norsk fjordlandskap
BEER, Jan de
Netherlandish Painter, ca.1475-1528 South Netherlandish painter and draughtsman. He is first mentioned in 1490 in the register of the Antwerp Guild of St Luke, apprenticed to the painter Gillis van Everen ( fl 1477-1513). In 1504 de Beer became a master. He subsequently served as alderman of the guild in 1509 and dean in 1515, although he found himself temperamentally unsuited to the position of dean, as is known from a lawsuit he filed in 1519 regarding guild administration. This document also reveals that de Beer participated in the preparations for Charles V's 'Joyous Entry' into Antwerp in 1515 and for the Antwerp Society of Rhetoricians' entry that year in the Malines landjuweel (regional competition of the rhetoricians). In 1510 and 1513 de Beer enrolled apprentices; his son Aert de Beer (c. 1509-before 6 Aug 1540) became an Antwerp master in 1529. The artist is undocumented between 1519 and 1528, by which date he was dead. In 1567 Guicciardini included de Beer in his list of famous Netherlandish painters.